Mina tankar & känslor just nu blev som en 'dikt'
jag är inte svag
jag har bara svårt att klara av
att se dej ta nya tag
göra det värre för mej varje dag
och aldrig bryr du dej ett skit
du ångrar säkert att jag en gång fanns i ditt liv
för nu är det knappt så att du talar
ska du också låta våran oklara vänskap svala?
slänga bort mej hellt och hållet?
eller tänker du engagera dej för kanske första gången?
jag vet varken in eller ut
men fortsätter du som en idiot, är detta nog ett slut
slut för vänskapen du var för feg för att prova
för orden du kallade mej för var ändå ganska grova
synd att du nu inte ska bry dej någonting
men jag kommer ändå aldrig ångra att du en gång var min
jag försöker vara din vän men hur ska det ändå gå
när skulden för allt jag INTE gjort är allt jag får?
mina tankar är verkligen helt upp och ner
fortsätter allt såhär vet jag inte om jag orkar mer
jag har bett dej allt för många gånger
lyssnat, gett in, och erkänt min ånger
men kanske ska jag be dej bara en gång till
jag vill försöka vara din vän, men vill du försöka vara min?