Igår kväll var ett helvete.
Grinade då och då. Det enda jag fick i mej var två apelsiner, sen that's it.
Jag sov hos mamma också, och malin sov utanför på soffan. Jag klarar fortfarande inte av att vara på mitt rum. jag går dit om jag måste. Typ hämta något jag behöver. Annars vill jag inte vara där. Jag vaknade imorse halv åtta och mådde fortfarande illa. Alla gick upp tjugo i åtta och malin fixade sej och så. Hon skulle till skolan. Tio över nio åkte vi till tågstationen och släppte av henne. Sen åkte jag och mamma till skolan och berättade för studievägledaren att jag inte klarar av att vara på jysk. Det går bara inte. Känner mej så ensam. Plus att jag mår illa hela tiden efter att carolina gjorde slut så plötsligt och också helt plötsligt blivit jätte elak mot mej :( och jag gråter stup-i-kvarten och har huvudvärk. Det funkar liksom inte. Så mamma sjukanmälde mej och jag får vara hemma idag och imorgon. Och precis som jag tänkte så kommer inte carolina idag, självklart. Hon kommer imorgon. Om ens då? får väl hoppas.. hon vill ha sitt halsband och jag behöver min jobbkniv. Hon vill inte träffa mej, inte prata med mej, och hon är annorlunda och jag har fortfarande inte fått chansen att förklara. Och hon har egentligen en hel jävla del att förklara men jag kommer aldrig att få veta för carolina är verkligen inte densamma.  Jag fattar bara inte. Har gråtit lite vid vissa tillfällen idag. Sen that's it. Sen en gång, då jag grät mega mycket över ett av hennes sms.. men som tur är har jag min mamma som kan trösta mej. Och syster, hon är dock i skolan just nu. Mamma sa att hon kunde göra nyponsoppa till mej, så jag kunde prova äta. Det gick i, åt hela tallriken, dock ganska sakta med mellanrum men det gick tillslut. Jag har också köpt morötter jag trodde jag skulle kunna äta. Dock tog det en timme innan jag fick i mej lite mer än en halv..

Jag kan ju bara säga att under ett tag framöver, kommer jag inte vara social någonstans tror jag. Inte facebook, inte bloggen, inte bilddagboken, inte msn. Jag orkar inte. Det här såret är så färskt inom mej, jag måste få tid att läka. Jag måste få prata med carolina men hon vägrar. Hon lyssnar inte. Och det är HENNE jag behöver prata ut med för att få bort klumparna och illamåendet i min mage. Men hon vägrar ju, självklart. Så hur detta kommer gå.. har jag ingen aning om. Jag får vara stark och kämpa, jag får helt enkelt försöka.

Men nu vet ni.. kanske blir osocial, men sms funkar alltid.
Och jag köpte mobilen idag, den kommer nog snart. Dock till carolinas adress så då måste hon hursomhaver träffa mej. Även om hon vill eller inte.

Over and out.