Tänker inte skriva ett långt jävla inlägg nu.
Gråten sitter i halsen, tårarna faller snart från ögonen men jag låter dom inte falla, inte än.
Min helg var varit bra, ialf tills lördagen. "Lanade" igår. Andres och baby ialf. Jag sov för det mesta. Vaknade idag, då började denna dag knulla. Helvete säger jag bara, varför skulle jag vakna idag? Kunde jag inte fått sova tills imorgon? Varför kom söndagen? Det kunde blivit direkt måndag. Allt har fallit på plats, vet vadfan det var igår. Jag vet allt nu. Precis allt, trorja iallafall...Sitter hemma nu. Brorsan skjutsade hem mig, tack mattias. Magen vrider sig och oro tar över den trorja. Det är skit.


How the hell did we wind up like this?
& why weren't we able to see the signs that we've missed?

Lately there's been too much of this, but I don't think it's to late.
We can fix it, just work with me on this.